Somaliesvenskar i Malmö har svårt komma in i samhället

5:07 min

Somalier i Malmö har mycket svårt att få jobb och komma in i samhället, men trivs ändå ganska bra i staden. Det konstateras i en ny rapport, där situationen för somaliska invandrare i sju europeiska städer studerats.

– Det finns en del som kan klara sig med språket, har utbildning, och bland dem finns ganska många som jobbar. Men i stort sett är det nätverk, utbildning och språk som är det största hindret. Och i den här regionen i Skåne finns det inte så mycket sysselsättning heller, säger Jama Osman Ismail som är ordförande i Somalilandföreningen i Malmö.

Open Society Foundations är en internationell stiftelse som har kontor i flera olika länder. De har skrivit rapporten och driver också projektet  "At home in Europe", som genom forskning och opinionsbildning arbetar för att främja jämlikhet för underpriviligierade grupper i Europa. De har tidigare genomfört ett stort projekt om muslimer i elva europeiska storstäder, och under det arbetet kom man fram till att somalier var en extra utsatt grupp, som man ville gå  vidare med. Nu har situationen för invandrade somalier studerats i sju europeiska städer, varav en är Malmö. 

Enligt rapporten "Somalier i Malmö" så trivs många somalier i Malmö. Levnadskostnaderna är relativt låga jämfört med andra storstäder, det finns många andra muslimer och många upplever att det finns en större religiös tolerans där än i övriga Sverige.

Men, rapporten konstaterar också att integrationen av somalier i Malmö står inför svåra utmaningar, och det stora problemet är sysselsättningen. Bara 21 procent arbetar, trots att majoriteten av de Somaliafödda invånarna i Malmö är mellan 16 och 40 år.

– Bristen på sysselsättning leder ju till fattigdom, trångboddhet, minskad studiemotivation, få möjligheter att praktisera det svenska språket, minskad självkänsla, påfrestningar i familjelivet, och så vidare. Alla de här faktorerna hänger ju ihop. Men jag kallar den här svårigheten att få arbete för det svarta hålet i somaliernas tillvaro, säger Benny Carlsson, professor i ekonomisk historia vid ekonomihögskolan på Lunds universitet, som har varit huvudansvarig för den svenska studien. 

Ungefär hälften av somalierna i Malmö har kommit till Sverige efter 2005, och är alltså relativt nyanlända. Detta i kombination med den låga utbildningsnivån hos majoriteten gör det svårt för många somalier att komma in på arbetsmarknaden.

Ett av de största hindren är de höga kraven på svenskakunskaper i Sverige. En rekommendation som ges i rapporten är att överväga att sänka språkkraven för vissa arbeten, och att ge större möjligheter till språkstöd på arbetet, för att på så sätt sänka tröskeln för att ta sig in på arbetsmarknaden.

Och Benny Carlsson menar att det viktigaste är att förbättra dialogen mellan myndigheter och den somaliska gruppen. Nyanlända får mycket information, men den måste vara mer anpassad till just de personernas förutsättningar, till exempel när det gäller språkkunskaper och vilka begrepp som används.

– Man måste hitta några modeller för att använda de somaliska organisationerna och föreningarna som finns, som broar till den somaliska gruppen. Och försöka mobilisera. För det finns ju ett engagemang och en företagaranda som visar sig i andra miljöer, där somalier är väldigt framåt. De organiserar sig, de startar företag. Men detta har inte hänt i så stor utsträckning i Sverige, för att det är ingen som har varit så särskilt intresserad av att använda deras företagsamhet och organisationsförmåga och engagemang, säger han.

Jama Osman Ismail, som bott i Malmö i cirka 20 år, håller också med om att det behövs bättre samarbeten och nätverk.

– Integrationen måste utökas ännu mer. Mer samarbete, man måste känna sig mer välkomnad. Om man kollar på lokala myndigheter ser man inte så många somalier som jobbar där, och det är något som jag inte tycker är alls bra. 

Rapporten "Somalier i Malmö" presenteras idag på Somali Information Business center i Malmö, där Benny carlsson är verksam som forskare.

Det är ett center som arbetar just för att främja och synliggöra somaliers entreprenörskap i Malmö-området, och drivs av myndigheter som Malmö stad, arbetsförmedlingen, Region Skåne och länsstyrelsen, som var initiativtagare.

Benny Carlsson menar att detta är en modell just för hur man kan bygga broar mellan myndigheter och den somaliska gruppen.

– Och det är på god väg att fungera nu. Somaliska föreningar i Malmö har skapat en paraplyorganisation, och det här paraplyet samarbetar med det här centret. Det är ju till just för att ge en sådan information som är anpassad till nyanlända, om svenskt samhälle och hälsa. För att hjälpa folk med orientering på arbetsmarknaden, jobbsökarträffar, och inte minst för att ge folk råd och stöd för att starta eget.

Ingrid Forsberg
ingrid.forsberg@sverigesradio.se

Warsame Elmi
warsame.elmi@sverigesradio.se