Kanada
Non ofisyèl |
(en) Canada |
---|---|
Non lokal yo |
(en) Canada, (fr) Canada |
Peyi |
Kanada |
---|---|
Lokalizasyon jewografik | |
Pati nan | |
Chèflye | |
Baigné par | |
Sipèfisi |
9 984 670 km2 |
Sifas dlo |
8,62 pourcent |
Pwen pi ba | |
Pwen pi wo |
Mont Logan (en) |
Altitid |
487 m |
Jewografi |
Géographie du Canada (en) |
Kowòdone |
Popilasyon |
37 hab. () |
---|---|
Dansite |
3,7 hab./km2 () |
Jantile |
Canadian, Kanadyjczyk, Kanadyjka, Kanadier, Kanadierin, Canadees, Canadien, Canadienne, カナダ人, kanadai, कनाडा, canadier, canadenc, Kanaďan, Kanaďanka, Kanadano, kanadano, Kanadänan, 加拿大人, канадци, কানাডীয়, كندي, كندية, كنديون, канадець, канадієць, канадка, канадійка, канадці, канадійці, канадцы, канадец, канадка, canadenca, canadencs, קנדי, קנדית, canadieni, canadian, canadiancă, canadense, canadiano, canadiana, canadese, canadesi, Καναδός, Καναδή, Καναδοί, canadian, canadier, kanadier, canadiar, kanadiar, канадец, канадка, canadianu, canadiana, kanadar, كنديات, کانادایی, Canadians, canadezi, canadezo, canadeza, canadeze, Kanadčan, Kanadčanka, Kanadčani, كانادي, كانادية, كانادييين, كاناديات, Ceanadach |
Estati |
État souverain (depuis le ), Peyi |
---|---|
Chef de l'exécutif |
Mark Carney (en) (depuis le ) |
Assemblée délibérante |
Parlement du Canada (en) |
Monnaie |
Dollar canadien (en) |
Économie |
Économie du Canada (en) |
Membre de |
ONI (depuis le ), Òganizasyon trete Atlantik nò (depuis le ), Commonwealth (en) (depuis ), Organisation de coopération et de développement économiques (en), G8 (en), Organisation mondiale du commerce (en), Conseil de l'Arctique (en), Groupe des 20 (en), Coopération économique pour l'Asie-Pacifique (en) (depuis le ), Accord de libre-échange nord-américain (en), Sosyete Nasyon yo (en) (jusqu'en ), Organisation internationale de la francophonie (en) (depuis ), Òganizasyon Eta Ameriken (depuis le ), Organisation pour la sécurité et la coopération en Europe (en) (depuis le ), Banque internationale pour la reconstruction et le développement (en) (depuis le ), Association internationale de développement (en) (depuis le ), Société financière internationale (en) (depuis le ), Agence multilatérale de garantie des investissements (en) (depuis le ), Centre international pour le règlement des différends relatifs aux investissements (en) (depuis le ), Banque africaine de développement (en), Forum régional de l'ASEAN (en), banque asiatique de développement (en) (depuis ), Groupe Australie (en) (depuis ), Banque de développement des Caraïbes (en), traité Ciel ouvert (en), Régime de contrôle de la technologie des missiles (en) (depuis ), Entèpòl (depuis le ), Groupe des fournisseurs nucléaires (en), Organisation pour l'interdiction des armes chimiques (en) (depuis le ), AUSCANNZUKUS (en), Armées ABCA (en), The Technical Cooperation Program (en), Combined Communications-Electronics Board (en), Air Force Interoperability Council (en), Movement Coordination Centre Europe (en), Organisation hydrographique internationale (en), Agence internationale de l'énergie (en), INESKO (depuis le ), Groupe pour l'observation de la Terre (en), Union postale universelle (en) (depuis le ), Union internationale des télécommunications (en) (depuis le ), Organisation météorologique mondiale (en) (depuis le ), Òganizasyon Mondyal Lasante, Five Eyes (en), Organisation mondiale des douanes (en) (depuis le ), Alliance internationale pour la mémoire de l’Holocauste (en) (depuis ), G7 (en) (depuis ), traité sur la non-prolifération des armes nucléaires (en) |
Origine du nom |
Stadaconé (en) |
---|---|
Fondation | |
Remplace |
Province du Canada (en) |
Événements clés |
Confédération canadienne (en), Décret en conseil sur la Terre de Rupert et le territoire du Nord-Ouest (en), Conditions de l’adhésion de la Colombie-Britannique (en), Conditions de l’adhésion de l’Île-du-Prince-Édouard (d), Décret en conseil sur les territoires adjacents (en), Statut de Westminster de 1931 (en), Loi sur Terre-Neuve 1949 (en), Rapatriement de la Constitution du Canada (en) |
Histoire |
Histoire du Canada (en) |
Lang ofosyèl yo | |
---|---|
Deviz |
En latin : A mari usque ad mare (« De la mer jusqu'à la mer ») |
Blasonnement |
Armoiries du Canada (en) |
Drapo |
Drapeau du Canada (en) |
Im |
Ô Canada (en) |
Senbòl |
Castor du Canada (en) |
Sen patwon yo |
CGT |
01 |
---|---|
TGN | |
Imatrikilasyon |
CDN |
Sit wèb |
(en-CA) www.canada.ca |
Distenksyon |
Médaille Nansen (en) () |
Kanada se yon peyi ki sitiye nan Amerik dinò epi li jis nò Etazini. Yo pale angle ak franse lòt bò. Li gen yon popilasyon 32,5 milyon moun. Se dezyèm peyi ki pi gwo sou Latè a. Li ant Oseyan Atlantik a lès ak Oseyan Pasifik a lwès ak Oseyan Atik nan nò.
Istwa
[modifye | modifye kòd]Fonde pa eksploratè franse Jacques Cartier an 1534, Kanada te pran orijin li an kon yon koloni franse sou tèritwa vil Kebèk la, fonde pa Samuel de Champlain an 1608.[1] Tèritwa là te okipe pa pèp natif natal yo. Aprè yon peryòd kolonizasyon angle, konfederasyon kanadyèn an te fèt avèk linyon twa (3) koloni britanik yo, ki te konstitye ak tèritwa Nouvel-Frans là. Jòdi a, Kanada se yon leta federal avèk dis (10) pwovens e twa (3) tèritwa ki genyen endepandans li de Wayòm Ini nan yon pwosesis pasifik ki sòti nan lane 1867 pou li fini nan lane 1982.
Jòdi a, Kanada se yon monachi konstitisyonèl ak rejim palmantè, ki defini tankou nasyon bileng e miltikiltirèl; angle ak franse se, avèk estati egal, lang ofisyèl yo. Nan nasyon endistryalize e teknolojikman avanse sa, ekonomi divèsifye ap repoze prensipalman sou abondans resous natirèl li ak sou komès ki fèt an gran pati ak Etazini yo, peyi avèk ki li genyen yon relasyon konplèks soti depi tan koloni yo e kòmansman Konfederasyon an.[2]
Kanada genyen 10 pwovens federe (yon premye minis ak yon asanble lejislativ) et 3 tèritwa (yon premye minis ak yon asanble lejislativ). Se sèl pwovens ki frankofòn an majorite, Kebèk ; yon pwovens bileng sosyalman e legalman, Nouvobwonzwik ak 8 pwovens majoritèman anglofòn, ki rele «Kanada Angle» tou pou yo kap konpare li avèk Kanada franse an. Tèritwa Youkon an ofisyèlman bileng (angle ak franse). Tèritwa Nò-Lwès yo, ak tèritwa Nounavout la rekonèt 11 lang ofisyèl, ki konprann angle ak franse.[3]
Gouvènman
[modifye | modifye kòd]Jewografi
[modifye | modifye kòd]Demografi
[modifye | modifye kòd]Ekonomi
[modifye | modifye kòd]Referans
[modifye | modifye kòd]- ↑ Foundation, Thomson. 2020. "Canada Plane Crash Victims In Iran Include Lecturers, Students". News.Trust.Org. Accessed January 8 2020. [1] Modèl:Webarchive.
- ↑ Canada, Car insurance in (2023-08-20). « What is the minimum car insurance in Toronto - insurancement » (in anglais). Archived from the original on 2023-11-16. Retrieved 2023-11-16.
- ↑ Garcea, Joseph; Kirova, Anna; Wong, Lloyd (janvye 2009). « Multiculturalism Discourses in Canada ». Canadian Ethnic Studies 40 (1): 1–10. doi:10.1353/ces.0.0069.
Lyen deyò
[modifye | modifye kòd]Peyi nan Amerik |
Amerik dinò : Etazini · Kanada · Meksik Amerik santral : Beliz · Gwatemala · Kostarika · Nikaragwa · Ondiras · Panama · Salvadò Karayib : Antigwa ak Babouda · Bahamas · Lababad · Kiba · Dominikani · Dominik · Grenad · Ayiti · Jamayik · Sen Kits ak Nevi · Sen Vensan ak Grenadin · Sent Lisi · Trinidad ak Tobago Amerik disid : Ajantin · Bolivi · Brezil · Chili · Kolonbi · Ekwatè · Giyana · Paragwe · Pewou · Sirinam · Irigwe · Venezwela |
lòt divizyon politik yo |
Amerik dinò : Grinlann Karayib : Karayib olandèz · Bèmid · Kayman · Gwadloup · Giyàn franse · Matinik · Monsera · Pòtoriko · Tik ak Kayk · Il Vièj amerikèn ak britanik |